även en sorti

Jaha så du trodde du kunde betämma över, bemästra och kontrollera naturen, göra dig helt osårbar, bygga bort den, skärma dig helt ifrån den, gömma dig i en fantasivärld av teknik, bygga bunkers, raketer och robotar. Hållå, dess mera du försöker ta härradömmet, dess mera har du bara att fölora. Det är inte du som är jordens härre, över dig står virus och bakterier, de är mycket smaratre än du. Du trodde att om du bestämde över livets kärnor, så tog du makten?

Hålla mannen, dess mera du försöker, dess dåligare funkar det. Bara de som lever i pakt med naturen följer den och följer dess lagar, har förstått livet, att tro att man är något mera än en undordnat del av det hela, är bara praktiserat stormansgalenskap.

Och du tror de kan sitta på ett kontor och besluta andras öden, nej nej, mannen du sitter på alldeles fel stol. Du tror du har den makt du tar?

Som annars måste en anpassa sig till de rådande villkor.

Jag har levt i andras berättignade, och är lite ett produkt av det, jag vet lite om vad som händer om andra berittigar sig mera än det som är deras andel. Men det är det långt svårare att sätt ord på, då det som tas finns inte mera, på något sätt. Stjäler du från någon annan, så förlorar denna det och något viktig, och den har det inte mera. Så vad du tog i mötet med den andra, kan vara det som var livsnödvändigt för denna.