violer

Puh äh!! omsider kom jag till ortopeden och han var tro det eller inte: vänlig. Naturligt vänlig, så vänlig att jag måtte ta mig samman för att inte börja gråta, där går skammens gräns.

Han var från USA, och hade tydligen god uppfostran, han var en människa.

i dag är vänlighet en bristvara, formella och kyliga, korrekta och trendiga är stilen i dag.

Barnen är inte utomhus, våra grannars nyfödda barn ser vi vart andra år en glimt av. Alla går in i sin bil eller mobil eller på plattan,; det är som vi redan bor på Mars och det finns inte syre där ute bland andra. Det är läskigt och creepy, jag fryser här jag går i allt för varma kläder. Kläder ja, de skall inte handlas på Coop forum i alla fall, även det är skamligt.

Är det detta samhället vi vill ha och ge våra barn. Väl vi ger dem det i alla fall, samt den kollektiva smutsen, som alla är för fina till att röra, det gäller även sin egen smuts. Den ger vi till Grannen om ingen Annen.

| Svar

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!