far.
Han försvann ur mitt liv ungefär då jag var fem, han valde sjukhuskorridorerna, som var som en labyrint, han återvände aldrig. Han var läkare, och förstod inte att det finns prioteringar. Jag kommer ihåg
sorgen jag kände, men jag har aldrig sörjat honom, jag känner inga ting efter att han dog 2014. Men jag känner tungt ansvar för att sköta hans grav. Vi är som klippta ur boken: kejsaren av portugalien, av Selma Lagerlöf,
jag grät byttor då jag läste boken. Men förstod inte varför. Nu har jag fått fobi för boken, tyvärr, och därför har jag inte lust till att läsa den om igen.