för besserwissers

är kapitlet om barndommen slut, eller slutskrivet, det händer även någon ting då jag är cirka åtta som slår benen ytterligare under mig och jag anar konturerna av det. Det är väl bara att lägga det till handlingarna. Då hade jag häller inget lyxliv i vardagen. Men på vissa sätt stod jag starkt, familjen hade bra ekonomi, medan vi levde enkelt, jag kommer från en slekt med solid förankring och värderingar, och livstilen på folken runt mig, var ordentlig. Summa summarium så går det inte att värdera vem som har haft det värst, jag upplever det mera som att jag är bara en av många, som inte fick en silversked i munnen, vid dopet. Jag minns egentligen väldig lite av det hela, men en ständig känsla av oro och obehag, sitter kvar. Jag har dragit runt på detta hela livet, så möjlig tillhör det handbagaget, som blev mitt.

Vindarna blåser lite hit och dit, men den blåser lättare för dem som snackar folks missnöje efter munnen. De är en fara i alla länder, de finns där för alltid, men kläder sig om för alla nya val. Hur kan en på ärlig sätt vända kurs, när ärligheten inte drar vinden. Är det möjlig att vända en sjunkande skuta med vanliga medel, vi är alla bundna fast med samma band, det är en klassisk fråga, men nu seglar vi mot det stora vattenfallet, i så stor fart, att bara ingas bromsar fungerar.

I morse vaknade jag med tuggummi i håret, den hårfågra måste kanske till frisören. Tuggummi var skälet till att jag måtte raka av mig håret som fyra eller femårig tjej, de eller dom sa att det var skälet, och jag trodde på dem. Jag blev tillbakadragen efteråt, och fortfarande svårt med fokus och kameran, det är inte bara och bara att få tuggummi i håret. Den är stressreducerande, och när stressen är stor, så kan jag stoppa tio stycken i munnen samtidig. Det var no inte tuggummi i barndommen, jag kan via minnesbilder minnas ungefär vad som hände, men tyvärr tror jag att jag inte var eller är den enda som vet om dette.

Ära, heder eller slektstolthet, fasad och renommé, väger ofta mycket mera, än små tjejer på 4,5 år.