Läser om Ayn ett eller annat på facebooken, hur vågar en skriva böcker, om det kan ha skadlig påverkan? Vem vet själv vad som är rätt och vad som är fel, gott och ont, det blir jättefarligt eller
kan bli jättefarligt. Och kan leda intill dumma-dag. Jag blir rädd min egen blogg. Vad är det jag håller på med? Kanske alla hittar sina egna svar inom sig. En får lyssna, det kan inte vara målet att pracka på andra
sina åsikter, om de inte handlar om liv och död. Jag läste om en mor, som skulle bestämma vad barnet skulle läsa, så att det inte fick fel budskap. Det kanske barnet klarade själv?
Det kanske är att ge barnen
möjlighet, för egen tid och tanke. Kanske alla är födda med kompass, och då bör de få så stor karta, att kompassen hittar riktningen.
Ja jag vet det finns vetenskap, men utan att först ha någon intresse
och nyfikenhet, blir den för de få. Det gäller att få barnen på spåret. Ja inte på SL-spåret, men på nyfikenhet över att vara till. Tänk att ta det för givet, för det är det inte.
Nu har jag sett många med samma grundantaganden, komma till mortsatt riktning av den jag har. Det är jätteläskigt att laga kollektiva sanningar med kompassnål efter eget förgåttbefinnande. Min kompass är kanske
häller inte rätt. Men utan åsikter vore en simpelthen sten död.
Det är häller inte att reckomendera.