jag är lika hövlig genemot alla, fattig och rik, man eller kvinna, gammal eller ung. Där följer jag inte mallen, och världen ligger öppen för klackspark, som råkar ramma dem, som inte gör som vi vill. Jag
känner ingen skillnad så jag kan inte eller vill inte längre göra annorlunda. Men det är den förmågan som kan väcka mycken aggression hos andra, kungen giller inte att bli polare med fattig-Lisa troligen. Och jag ser
ingen skillnad på dem. Vilka konstruktioner är det vi bygger? Vi har otrolig många fördomar i oss. Även jag har mina. Men just förmågan att behandla alla på samma sätt, vill jag gärna bevara. Folk är
de samma under ytan.