även en sorti

i retoriken är att vara privat.

Jag börjar ha korsat många gränser där. Den andra är lojalitetsgränsen inom familjer. Man utlämnar aldrig sin egen familj. Det blir väldig många dödssynder. Och jag gillar det inte. Det handlar om sjukdommar och annat privat. Det är faktisk svårt med dessa gränser, vad är mitt och vad är inte.

Det blir väl en ny chans på retoriken. Då kör jag bulldozern min, sedan är de paddeflata, på flemmimgsplattan. Så det så! Då har de lite tid på förbereda sig. 

jag har blivit allt för trött. Och kankse blir jag en zombie, det är faktisk inget roligt att vara med i denna historin, jag säljer den gjärna, men då måste ni äga historien, och så kan jag peka på är och säga: Där går zombisen! Roligare är det inte.