medans du gör det? Jag sitter och läser min kurslitteratur, jag känner igen min far, han vilade medan han läste, det samma gör jag. Om jag vill likna min far? Tydligen, det är där jag känner igen mig. Om han var
något bra exempel? Nej, Det tycker jag inte. Jag dras ständigt emot de tunga teman, just nu har jag suttit och läst kapitlet om döden i boken " existensens psykologi" och jag tror inte min far är något bra exempel på livskonst
eller konsten att leva bra, och jag tror inte jag är det häller. Jag springer fortfarande efter tåget som försvann för några decennier sedan, jag är dålig på att orientera mig om, att släppa taget, och
att lämna och att gilla läget. Min far ville inte dö, jag har varit rädd han en gång i livet, och det var efter han dog, han såg arg ut, jättearg, han ville göra mera innan han dog. Efter att ha läst kapitlet
om döden, så står det klart att jag inte alls tycker att döden är attraktiv, och jag får börja att leva om jag skal kunna dö med värdighet. Det blir viktig att inte göra om min fars misstag, han klarade
inte att förmedla att han tyckte om mig; jag vill inte upprepa det i förhållande till mina döttrar, men jag tenderar att göra som far, att röra bort mig ifrån vad som är viktig och emot det oviktiga i livet.
Vid
at fokusera på detaljer, blir dessa jättestora, som att sätta detaljen under ett mikroskop, sedan kan man hålla på med detaljen och nästa detalj och nästa. Det som följde med tåget var inte just det jag ville
skulle åka ifrån mig. Men vad finns kvar, och vad kan jag göra med det jag har i dag?
Jag sitter och ser ut igeom fönstret på biblioteket här i en förstad i Stockholm, det ser ut som sommar, fast det är vinter,
men vill jag fortsätta att skrämma släkten med den kommande klimatkrisen, nej det är för dumt, de är småbarnsmödrar och bestemödrar, och de behöver klara av vardagen; Om det går åt skogen som det
ser ut till, väl då gör det det, men jag kan inte ge mig på mitt nätverk häller, det är rent ut av ointelligent. Om jag är ointelligent? Ja på vissa områden är jag det.
Det är medias ansvar
att förmedla dessa frågor på ett bra sätt, inte mitt, medan media försummar sig, så ger jag mig på andra, inte med julens glada budskap men med julens fula. Om det är särskilt intelligent? Nej det är jättedumt,
jag fölorar mitt nätverk, medan jorden säglar sin egen sjö.
Jag är inte duktig på at släppa, jag är inte duktig på att ta till vara det jag har och att fokusera om på de kommande möjligheter.
Om jag blir något bättre människa av att konstatera det? Nej inte per automatik. Men om jag klarar att orientera mig mot denna insikt, kan det blir bättre. Att jag inte kommer att lämna, men fortsätta stå kvar på
perrongen och se efter tåget som gick för 20 år sedan. Ja det vet jag inte, jag är bara en människa och ingen omprogammerare. Att inte fokusera på mera på mig själv och bara vara? Ja det tror jag och det är
på övertid jag skriver här; och sedan får jag låta vara att förstöra mitt nätverk med att skrämma dem på en ansiktsbok. Jo absolut, jag har vald en annan utbildning, när den är färdig så
får vi se.
Rådet att ta mig på allvar är viktig, jag kan inte leka spöke på en ansiktsbok.
Till det är livet för kort.