Det är en vekca kvar till julafton, och sedan är det en vecka till nyåret. Att annocera sin sorti, har gjort att få läser bloggen, eller är det hemsida det kallas. Den är ju anonym och skall innna den läsas
inte vara kopplat till mitt namn. Det är bra att den gradvis blir borta.
Det startade som blogg, sedan blev den länkad till en hemsida. Som hade en mission då, den har inte det nu. Inte för mig längre. Inom post stress trauma,
så är orsaken enligt teorien, att om upplevelsen är av en karaktär så våldsam, att du inte kan integrera den i din personlighet, så vill den skapa ett långvarigt lidande allt efter storlek och längd på
traumat och utifrån din personlighet. Men det finns enklare ord, en kris är även av samma karaktär, och livet är inte oproblematisk, det går inte att ge någon ett liv utan problem.
Om livet passerar revy, som någon
säger, när de kommer ut för livshotande händeleser, så är det vissa som är viktiga i motsatt syfte, att hålla varandra vid liv, vissa kommneterar råd och stöd, är så handfasta att de har fungerat.
Emil, lärare på Hagaberg, sa att jag skulle ta mig själv på allvar. Det kan höras flummigt ut, men det är rätt konkret egentligen och den har ett iboende viktig budskap. Anna- Lena införde ordet utbyte just då
jag behövde det. Det vill säga, att jag trodde jag var alldeles utbytbar. Men är jag i en grupp så har jag en sort av skyldighet att dela med meg av min livserfarnehet mina åsikter och min kusnkap, och ta emot andras. Det är
så forum och även demokarti fungerar. Någon sa att barnen behöver sin mor, då var jag i en utbyte-kris och hade glömt bort att jag inte är helt utbytbar, och det fick mig lite tillbaka på jorden.
Just det
med grupper har varit en svår punkt, men det är via grupper som engagmang skapas och sprider sig: I dag lever vi i en falsk illusion av den enskildas oberoende. Grupper som omställningsnätverket som jobbar för lokal omställning
mot hållbar självförsörjning, skiftet som jobbar för demokrati, dvs folkstyre, eller där folk känner att de påvkerkar sin situation och där det centrala är att alla har samma värdet och alla skall kunne
påvkera och ha inflytande. I dag ligger makten hos andra, vi har skapat ett monster av avdemokratiseringen och givit makten till de som har mest möjlig pengar, det är så marknadsliberalismen fungerar. Vi har därmed förstörd
demokratin och naturen. Och även lever vi igen i en tid där folk saknar grundläggande kunskap, teven och media och polititker speglar kunskapslösheten. Att förstöra naturen var det dummmaste vi kunne göra, och vi har snart
fulländat vårt projekt.
Folk verkar tro att vi antigen bara fortsätter som förut eller bara förvinner, men som min far sa, så är vägen ut av livet svårare än vi tror. Det vi har förstörd,
är naturens resiliens, dens motståndskraft, vi har byggd en illusion av rikedom överfylllda supermarkanader, ETT internät, en infrasturktur som bygger på import av essentiella varor, som vi gott kan laga här.
Vi har försvagad
demokratin över hela världen, och resultatet är galningar med makten överallt snart. Vi har körd på med gifter och antibiotika som snabblösningar, vi ligger risligt till.
Det är något som heter fakta, värdeprioriteringar
och samhällets svaga punkt. Vid att galningar har makten, och vi inte har häslosamma värdeprioriteringar i vårt demokrati, och vi baserar oss på import i stället för självförsörjing och vi har ett internät,
där även radio och teve skall på samma nät, om jag inte har missförstådd, så är det väldig dåliga prioriteringar vi gör som samhällen.
Vi har överförbrukat pencillin, vi har tagit
bort naturen motståndskraft, via monokulturer och gifter och vid att ta bort hela ekosystem och uppvärma klotet.
Vi ligger tunnt till när det kommer till epidemier krig och kollpas. Det sker aldrig prydligt, det ser kankse ut som ett
aleppo, eller medeltiden, det står alltid någon klar till att ta makten och nu har vi röjd vägen för den fula vägen till makt.
Vi behöver greenpeace, de är verkligen viktiga, naturskyddsföreningar avaaz
osv osv osv, vi behöver i grunden alla som jobbar för något bättre, och det är väl nu eller aldrig, för kairos, den rätta tid punkt och ställe; det är NU för dessa och andra omställningsrörelser,
innan karios lämnar oss för kaos.
Jag tenderar att underskatta mig, men jag tenderar även överskatta mig, jag är inte kairos, folk stödjer mig inte på facebook, och jag har inte 5 biljarder läsare av min anonyma
blogg, min påverkanförmåga är nära 0 och jag brukar all min tid på detta. Ett annat feltänk folk har i dag är att inte lyssna, det är bara sin åsikt som er den viktiga, det är häller inte utbyte.
Folk försvann, men nya har tillkommit, folk som jag har känt länge och folk som jag har lärd känna, jag är priviligerad, för i den tid vi kommer i, blir nätverk viktiga, och jag börjar få ett av folk som
står mig nära i åsikter och personlighet.
Ett stort tack till dem som öppnade och öppnar sin dörr!