Jag och bloggen skall ta farväl, och i fall jag inte hinner skriva i morgon, måste det ske nu.
Så farväl kära blogg och min trogna följeledsagare 2014 (tja han är ju min slav egentligen, fast jag betalar för
det här)
jag skall skiljas från mina innestängda ord, nu inte innestängda längre, men för en som jag bildas hela tiden ord och meningar.
Och kanske därför, de kanske passar bättre innanför än
utanför, de tillhör jag, är bara mina.
Men ändå, jag har för många nyårslöften detta året, jag skall ju även renovera hela mitt liv.
Om tuggan blir för stor så finns det kanske
nåd för den som syndar, för jag har utallat mina löften, de blir därför inte till en livslögn, de blir en lögn som jag öppet måste försvara.
Jag avslutar så klart med min livsföleledagare
låtskrivaren John Lennons musik. Hans texter och musik har alltid nått mitt hjärta, på något sätt måste de ha liknat, våra hjärtan, byggd up på liknande erfarenheter; men stackarn han blev kändis,
och det blir inte jag.
Tack till alla er som läste, i min blogg!