hämtning

Att bara utrycka sig när det är konsensus, är hemskt skandianavisk, usch, man lär inte att utrycka tankar, ideer, känslor, det sålles genom ett system innan, så att en aldrig blir fri, måste man havarera för att visa sårbarhet eller vem man egentligen är, vad är skillnaden på en människa och ett fängelse? Inget, borsett fra att det sista går om kring lite mera. Ja eller det första. Jag tillhör verkligen de polerade, ja inte bipolerade, bara att inte visa någon alls vad jag tänker, tycker känner, menar, jag avskyr rollen som jag beskyddar. Här uppe bor det så många som har havarerat, så det borde inte vara farligt och utsråla lite mera havari i vardagen, men man måste man liksom gå till botten, för att få visa någon skråma. Eller så är det jag som tror att jag riskerar livet om jag gör det. Och då är det jag som är ett fängelse. Fy fabian, så korkad. Det är därför folk är avhengiga av konsensus, först då törs de att applådera. Och jag är inget bättre.

Dua points to skandinavia! Och var blev det nu av skylten min igen: Jag är jättetuff jag!

Med den skall skrämma bort allah, nej ursäkta jag menade alla. 

så är det ett intressant djurliv i Stockholm, som folk inte ser. Jag såg en hägra i dag, och hörde någon berätta om en falk som bor ovanpå en skyskrapa. Djuren försöker anpassa sina liv. Självklart blir det säkert udda att följa mig i mina intressområden. De kan möjligen använda det som gonattadånger, tills morgonklockarna väcker dem ur deras drömmar.

Även Stockhom har sina smultronställen.

de känner til mig, är det då dags att fly fältet som jag brukar, eller bara vara jag. Jag var och kan vara väldig pratsam, jag kan underhålla en hel dag med att berätta om olika ankor. Det är ett sv mina intressområden, jag kan prata om det till de flyr fältet. Det brukar vara antingen eller. Ok jag ska vara bara mig och testa hur lång tid det får innan de går less på temat ankor. Jag ska prata ner dem om temat. Så det så.