hämtning

nu när allting skall politikifiseras?

Om mat är gott, görs till ett politisk budkap så änder det i bara en lösning. Politik är viktig, men i blant skall en vara öppen eller oftast skall en vara öppen för att alla får tycka det. Politik som tratt. Du är bred överst och sedan sugs du in i en smal öppning, där allt annat är svada? Nej då blir det dålig politik. Det som är bra med breda folkrörelser är att det finns gott om plats. Det är väl det som kan bli jobbig om en är politiker, att svälja 20 kamelar varje dag, hjärntvätt? En kan inte tappa bort sig själv. Är en liberal så måste en välja det som överordnat själva klimatet? eller jordens fortsättning? som grön att äta mossa istället för jordgubbar ifrån cypern, och som radikal att låta principerna övergå all verklighet?

Nej fria radikaler, fria liberaler, ofria moderater och mossa-ätare och vem ni nu är, så dumma i huvuden är ni väl inte? Så dumma kan bara inga som politiker vara?

Först kommer verkligheten och sedan anpassas politiken!

Hallå snackar om snuttefiltar. Hos gott vuxna männsokor. Eller vuxna? Hmmmm..... 

Skall jag hämta napparna åt er eller?

Och sedan tänker folk, hon där tror att hon är något, så henne måste vi sänka.

Var det så världen var? Och får jag inte tycka att mat är gott nu?

någon, blir dommen då rättvis? Varför man inte gillar personen, är det helt oviktig.

och om en gillar, så är det viktiaste av allt, du har för stora öron och därför gillar vi inte dig. Öronen är alltings mått. Problematisk. Du har för många fräknar, eller för få. Jag känner på mig att du är en kald fisk. Vad ville folk som inte gillar mig tänka. Ja där jag inte har ett ord med i laget. Det har alltid varit något fel på henne! Hon är för tyst! Hon skojar för mycket! Hon är allt för hövlig! Hon tror att folk gillar henne för att hon är för vänlig, hon är så norsk, hon är typisk överlägsen, hon är likosm bara för själv, vem orkar på henne, hon frågar för konstiga frågor, hon hänger för mycket efter. Ja det är nog bara att välja. JAG vet ju inte och kan därmed inte säga någonting. Men om de gillar mig för mycket, så blir ju även det plågsamt, om jag inte vet varför, beundran är det omöjligt att hantera, det blir fullständigt off. Jag hade ju ramlat över något, och fått problem med var jag skulle springa bort. Hjälp, kan man inte vara bara praktisk i förhållandet till varandra. Jag har svårt med bemötande tror jag. Som handlar om reaktioner. Hur skall man hantera de olika reaktioner? För mycket eller för lite? Det är säkert inte så lätt sedan vi nog inte har de samma våglängder. Och tar ting på olika sätt. Men dömma andra efter egna mått? Det är säkert så vanlig. Men att tro på det, kan väl bli farlig.

Är det inte det som kallas fördömmande?