hämtning

tar trauma in i tiden, det är in i tiden, mera i filmer och sådant, men kunskapen finns i liten grad.

Far hade sin förtur att han fortsatte att vara den han var, ett slags exempel på hur en ska bete sig, fullständig envis i sin livsstil och därmed bevarade han exemplets goda makt, fast han inte uttryckte det men gjorde. Men han var inte något offer och hade inte förståelse för psykologi, i hans verklighet var lösningen på allt att vara snäll, det var också hans recept för mor, den hjalp 0. Eller ganska enkelt motsatt. Det är väl då och där en får lämna hela dramat, för det var det det var. Ett dramatisk drama utan någon essens, det var för själva dramatikens del, det gick runt och runt och runt.

Och därmed faller draperiet? enligt Poirot.

med rena miljöfag, man kunde ta 20 vekttal, i Sverige motsvarer det 120? som en hel tiläggsskompetens, och jag som skulle bli miljövärldsminiter kom hem, där läste jag om klimatädringar och planetens gränser och hållbarhet och sedan? ja sedan kom sedan och världen tystnade i tomt prat. Och där håller de på ännu, 30 år senare.

så var vi tolv som började på grundkursen i Bergen. Det var nergångstider, biologarna fick inte jobb bara när de doktorerade, då fick de jobb på ett annat universitet. Det är sorgligt. Jag har kontakt med två av de tolv på Facebook, den ena driver med plastvalen. På Naturhistorisk museet. hela gänget valde mikro eller marinbiologi. Jag hade lust till att gå ekologi, men sedan jag var superblyg eller superhämmad så följde jag flocken där. Och började på IMP, institutet låg mitt emellan Meteorologisk och Marinbiologin. Och Havforskningsinsituten ligger i Bergen. Jag tycker så mycket om havet, och på ett eller annat sätt så föll valet på inriktningen Marin Mikrobiologi. Det var väldig spännande men allt för teknisk, där kommer Mr bean generna fram. Jag blev lite rädd för alla knappar, jag skulle hantera gaskromotografen bland annat, och blev rädd för att utlösa tredje världskriget. Bardoooooooooom! Och sedan gick jag till världshistorien, men en Magistergrad fick jag, och klarade att undvika att sätta i gång det största kriget. Eller värsta kriget. Och Bergen står sär fortfarande, det ni! det är nog tack vare mig.