hämtning

alls att vara så snäll som jag lovade i mitt nyårslöfte. Tror ni inte den bundna tidningen försöker att komma fri, och kalle anka satt på en planka, och åt sin apelsin.

Nästa nyår skall jag verkligen försöka att bli snäll, ja typ som ett helgon.

Och den hängas ej som skjutas skall.

Jag är skitnervös och tåget har stannat för evigt i Rotebro, det måste vara på vilda avvägar av någon anledning. 

Och därmed är jag som så många gånger förut, lost in space. 

en målmedveten student, har jag dumpat på 3-4 olika ämnen, där ett par av dem gör lite hål i skryt-CV-et, det beror självklart på vad jag ska med det. Stjärngossen? Nej inte riktig, fast nästan.

Ja det gäller att stå på sig lite. Okej då. Stjärngossan låter bra.

är inte frågan.

I hämnden ligger meningslösheten.

Men som med elefanter, så glömmer en aldrig. Vissa folk gjorde inte väl, då noterar en sig så, och sedan vet en att det vill inte bli bra någon gång, och att det då finns en gräns emallen.

Visse folk gjorde väl, men då kommer andra spärrer, tyvärr.

Och på den skalan så finns folk närmare eller längre borta. 

Men sedan alla andra har sina olika system för närhet och avstånd,

kommer det säkert inte vara så många,

som kommer till att stå en nära.

Och pga sin inåtvända natur.

Det är inte mitt specialområde, jag har ännu fattat vad tystnad som respons betyder, bortsätt från  att jag blir övernervös av den typ kommunikation. 

Okey, självklart bygger det hela på dåliga erfarenheter. Och därför kan en lita helt på sitt eget bedömningssätt, än. Jaja, expert, har jag inte blivit. Vi tar det som studiepoäng i livets skola.

Allt hade sin tid. Men vad vill vi kalla tiden efter Antropocen.

Jag hade gillat om min tid kom tillbaka, den såkallade anpåscen?

Man vet aldrig med dessa tokiga normännen.

Elefanten som gjorde basunljudet i vardagsrummet, och tog utrymmet tillbaka!