hämtning

och vaknade som var det en mardröm klockan 1.30. Jag drömde att jag lyssnade på två tonåringar på pendlen, och jag tänkte: Fruktansvärd! Men egentligen var det mig själv jag såg och hörde, för att ungdommarna fjantade på mitt sätt, och det var ingen höjdare. Det var mitt vuxna jag som stod och såg på eländet. Flere sidor har kommit tillbaka eller mera tillbaka, och de är bara lite i vägen, en nyfikenhet som är värre än Jessica Fletchers med en öppenhet mot allt och alla, en tramssida som kan gå åt det gränslösa hållet och kan övergå till okänslig, och en envishet som K2 i Himalaya. Men samtidig har jag en sårbarhet som Stilla Havet, och jag inte utsätta mig igen som i barndommen, sidorna gynnar mig inte, jag har en för vass pänna, ser jag ju, och det blir bara problematisk för mig. Jag började skriva här av någon andlening, jag är typisk en projektmänniska, men att sluta får jag inte till, så jag behöver hjälp för att lägga av. Skrivande kan jag använda på andra sätt, jag vill inte vara författare. Men man behöver inte alls bli författare för att skriva.

Man behöver vänner och det måste vara folk som inte förväntar det orimliga av en, utan att försvinna. Att återvända till Inga Ting? Det vore säkert en fördel, för det är behagligt att vara Inga, men något i en driver mot något annat, och sedan skall det kanaliseras så att det gynnar en själv och flera samtidig.

betyder i det hela att lära att ta det lugnt, det går häller inte att veta att andra har hemliga klubbar, självklart möts folk och startar upp ting som är viktiga för dem. Deg är jag som inte behöver vara med, sedan det blir för mycket för mig. I ett litet hörn passar jag, där jag pyssla med mitt. Hur hamnade jag egentligen här? Och sedan är jag lite som min familj, överallt, men det är oklokt att sticka nosen sin in överallt. För återhämtning var temat. Och det blir det inte med nesan in i andras saker. Det är oförskämd. Av mig. Andra ska ha sitt i fred.

ner någon och förslavar den? Jag vet det, sedan jag upplevde det, men sedan har ju personligheten överlevd, och inväntat tiden. Folk tror alltid att allting hände förut eller i andra länder. Allt som hände förut och i andra länder, händer här med. Överallt men samtidig undangömd. Hemliga klubbar? Det är männens domän, och om de har ett behov av det, okej de får väl göra det då, men jag är intresserat av att vara den som ivärkställer deras agenda, jag har andra preferenser. Jag är inte något passivt instrument, jag spelar gärna första-violin.

I en orkester