vem man är är svårt, men som barn var jag glad stark oberoende och självständig, det har jag hört flera säga, men vart tog det vägen, jag har blivit utsatt, och därmed har jag lärt mig att ha en uttryckslös
fasad för att inte det ska upprepas, jag har förstått det via Anna, sedan jag trodde folk kunde se vem jag var. Jag är även lyhörd och vänlig, och där krockar det för många som tror att jag därför
är foglig och gillar att serva. Jag är inte det, jag har en fast personlighet, inte så anpassningsbar och vill hålla på med mitt. Jag är hjälpsam, men det betyder inte att jag bara är det. Teorier, dvs modeller som
är förenklade, läser många för att få en förståelse av världen och verkligheten, och folk kan komma till att de då får en komplett bild, nej, sedan det är olidlig många parameter att ta
hänsyn till. Den store grannen i öst, var den civilisationens höjdpunkt? nej troligen inte. Sedan folk söker makt, så vill det alltid uppstå hierarkin, där det kivas om makten, eller få tillhöra dem som bestämmer;
då jag läste boken, flugornas härre av William golding, gick det brutalt upp för mig att boken var trovärdig, där den mest brutala vinner maktkampen, sedan han skyr inga medel, och på en måte var det som om jag hade
upplevt det hela själv. Det finns många idéer om idealsamhällen och deras pre.
Anarki är den manliga tanken om frihetens paradis, och med flummiga och svamliga ögon, berättar de. Okej de kan få ha detta, men
utan mig, de kan få vara bakom elstengels om de vill vars ostörda, men Jag Jag vill springa på ängen medvetet barfota, medan vinden blåser i håret, kunne träffa folk för en prat, men tibaka til en mindre krets av
dem jag kan lita på. Jag är inte formingsbar, är självständig anlagt och gillar andra som är självständiga och har respekt i sig.
Att ledas är inte så väldigt trevligt, precis. Och jag kommer
aldrig jobba för idéen som jag inte kan gå helt och fullt god för, däremot är andra välkomna att jobba med mig, och jag har ingen intressen av att lura folk in i något, de inte kan gå god för.