hämtning

Av fula knep och knåp, då blir man som ett fuskbolag, som kan befinna sig på andra sidan av lagen, visst kan det kännas gott ett tag, men i längden, i längden borde det smaka som råttgift, före eller senare vill det bli svårt att leva anständigt med att ha varit så oanständig. 

Efteråt är det inte så mycket att göra åt.

Det hela är gjort, men ringverkan vil fröplanta sig utåt, och göra större skada, på andra nära och kära. Det är sorgligt för har en sönder någonting, så förblir någonting sönder.

Hos flera.

Det är ju så med tiden, att den vänder fokusen åt annat, men själva brottstycket i vasen som föll, den kommer inte Karlssons limm att fixa, just där. Varken nu eller aldrig.

Aldrig helt.

Förut, så det borde inte ha överraskat mig så mycket som det gjorde

extremt happy, med alla ensamhushållen, en kan välja in och ut energitjuvar, välja in och ut vem en omger sig med, välja ut och in partner, och flytta ifrån dem en inte gillar på ny och påny. Är inte det lyxigt, gottfolken, men om en verkligen ramlar på riktig och nätverket har blivit grovmaskigt, och personen just då bara vänder ansiktet ifrån en, som i svek. Då ja just då, inser en att det ekar fullständigt tomt runt en. Och att kärlek var det inte som omslutade en. Det kanske bara var likgiltigheten. Och en trodde att likgiltigheten var som ett monster, att den inte fanns på riktigt.

Men visst finns den på riktig. På riktigt riktig.

Som behov, och resultaten blir därefter

vad det gör ont att bli gjort illa. Det är bara att medge att det gjorde ont, jag hade aldrig räknat med det och aldrig i repris, jag hade inte trott det var möjligt. Lite klokare vet jag att det är möjlig och kan hända om igen om man inte väljer med omhu. Så då vore det väldig dumt att göra den reprisen, om igen. Försiktighetsprincipen eller före var, gäller här med.

Hela kroppen har reagerat som jag blir utsatt på direkten natt som dag, armen går kronisk i baklås, och hela rygg och nacke reagerar som jag skulle bo kontinuerlig i en krigszon, och benen domnar så att jag inte kan fly. Jag upplever non-stop gamla reaktioner av att bli påhoppad och skadat. Jag tycker nog inte att det är så stort att göra en repris av det, egentligen. Ja de få gångarna jag klarar att rikta in medvetetande på vad som egentligen hände, och fokuserar på att det inte var okej.

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!