extremt happy, med alla ensamhushållen, en kan välja in och ut energitjuvar, välja in och ut vem en omger sig med, välja ut och in partner, och flytta ifrån dem en inte gillar på ny och påny. Är inte det lyxigt,
gottfolken, men om en verkligen ramlar på riktig och nätverket har blivit grovmaskigt, och personen just då bara vänder ansiktet ifrån en, som i svek. Då ja just då, inser en att det ekar fullständigt tomt runt
en. Och att kärlek var det inte som omslutade en. Det kanske bara var likgiltigheten. Och en trodde att likgiltigheten var som ett monster, att den inte fanns på riktigt.
Men visst finns den på riktig. På riktigt riktig.