hämtning

fienden eller sin fiendebild?

Mord, våld, härskarestragier, våldtekt, retuschering, ignorerande, att göra sig själv till offer för att få sympatin, krigar, massutrotningen, förlöjligande, maktutövande, straff, hämnd, psykisk våld, ekomiska våld, att prata ner någon eller någon grupp, att överse våld, att acceptera det, förbi se det, att vara med på det, dubbelmoral, falskhet, att gynna det, att stödja det ekonomisk, osv osv osv. 

Det kostar lite att vara renhårig som ni ser.

Men det kostar mera långsiktig att vara deltagande.

Och det var helt utan heder. 

Och ett näringsliv som garanter för ett OS? Ja det var ju också en typ av garant, men det var min egen åsikt, då jag nog inte tror på deras renhårighet, tyvärr. Men det gjorde inte dom andra häller.

I dagens soppa av orätt, där rätt blandas med orätt, i en rörig bolagsvärld och där alla har en finger i all ting, gäller det att behålla sin mentala hälsa och inte djupdyka i orenheter.

Gäller det framtiden så gäller det att bevara sig hel, och oförstörd.

Det gäller att ha ett överskott när det verkligen är dags.

Och fortfarande gynnas orätten, som greenwashas eller tvättas non stop.

Det är ett mål eller delmål att inte dränkas i smutsen.

Om en jobbar mot en hållbar framtid, så måste finnas alternativar, folk eller grupper som är förebild, och har integritet, det måste finnas någon skiljen mellan rätten och orätten. Om allt beror på allt det och alla de andre så blir det omöjlig att ändra någonting.

Sedan rättningsvisarna pekar åt alla håll. Och är inget som folk kan följa.

Hörs detta livsfjärmt ut? Jag har tillgång till expeterna på Facebook. Tippning point är när vi inte längre kan kontrollera klimatändringar och därmed utplåning av livet på jorden. Vi är farligt nära och kanske strax där, och innan 2050 kan vi alla vara borta från jorden till evig tid, och allt vi gör eller inte gjorde just nu, får ödesdigra konsekvenser. Vi är nära, för vi ser hur medeltemperaturen här i Europa och världen redan börja ta stryptag på oss.

Och jag, jag vill inte vara deltagande i det. Inte på några sätt.

glatt börjat att lämna temat fientligheten, och måste dra mig själv tillbaka till det lite obehagliga temat. Vi tar Trumpen som exempel och även stödet han får och därmed förstår att det kan ligga latent i människans natur att vilja skapa fiendebilder av vi och dom. Det är en väg till makt, och finns i klansystemer, familjefejder, förtryck, som vendetta, evig hat och i konflikter som jag växte upp med: IRA, palestinier och judar, kvinnohat, där en tar bort dem från gatubilden, med uniform klädsel. Ett försök att ta bort hela kulturer som i Tibet och odla detta förtryck genom generationer. Det funkar sedan hatet är tillfredställande, ger en känsla av makt och målar en upp en fiendebild, så en kan även få sympatin och folk på sin sida. En kan utplåna en människa, människor och hela kulturer på det sättet. Och vi blir aldrig av med det, sedan det är mycket att vinna på denna innebygda strategin. Det ligger latent och är ett medel, eller det skyr ingen medel för att få det som den vill. Hur i all världen gör en åt detta fenomenet, som bor mitt i bland oss, ligger latent och kan gå i gång på ny och på ny. Men sedan vi har vi annat i oss, en känsla av rättvisa, sympati eller medkänslan, och ett behov av fred och frihet. Motkrafter möjligen. Uppfostran har mycket att säga för hur barnet förstår sin omgivning, men är delvis också ett personlighetsdrag.

Genom vår historia är det repris på repris av att utplåna motståndet motståndaren syndabocken eller kulturen, som förmedlar annorlunda värden än den egna.

ett mått av äkta respekt i riktiga vänskap? De är inte så förgängliga. Men även respekt kan komma och gå, så finns det något äkta kvar? Det är känslor och vissa har en större grad av stadighet i personligheten och det som fanns en gång, kan aldrig helt bli borta. Respekt och välviljan bär längre än motsatsen. Det är svårt att känna till alla de band som binder ihop människor. Och tillit är ett band mellan människor, som kan vara riktig hållbart.