hämtning

jag att kalendern min på väggen hade fastnat i april månad, har jag varit så frånvarande på vissa områden. Jag har börjat fundera på min far, var han också traumatiserad, i all världen, varför reagerade han inte då jag bad honom om hjälp, flera gånger i barndommen, är det så att det inte rammar en person, men att alla for illa? Det har jag inte tänkt på, det är så otrolig mycket under ytan, det måste vara omöjligt att värdera en sak utifrån ytan, det kan man också se om man följer dr. Phil, man kan bli riktig schockad när man ser hans program, säkert för enkelhets skull, så tror man allt man ser, och då händer mycket i den gula fläcken eller i blindzonen, trollkonstnärer finns, för exempel de som stjäl plånböcker som drar fokusen åt ett annat håll, innan den bara blir borta.

Det är på tiden att förstå att man inte var enskild, men del av någonting som inte fungerade alls, och att det inte alls är så ovanligt som en skulle tro. Ytan är till för någon anledning.

själv, men om det en får återberättad om det som var, är ren påhittad, vad i all världen gör man då? Och sedan kan man aldrig luta sig åt falsks väggar som ger sig på en, i stället för att ge stöd åt en.

Det är så enkelt sedan bara alla behöver det, pålitlighet och att den inte byter om, plötsligt.

Förutsägbara folk tror man att er självklart, till de har bytat masken.

Då är det inte så självklart vem de är.

Så självklart.

Det borde vara så självklart.

Det borde vara den enklaste sak i världen att förstå.

Och en behöver alltid några få nära, och sedan kan man förstora cirkeln.

Alla är inte pålitliga, det är bara en viss procent, det är inte svårare än som så att förstå det.

Det är jättesvårt för människor att förstå, sedan även de lutar sig åt något de litar på, eller litade.