hämtning

i der ideala, det är ett målbld, det perfekta samhället, maken, förhållandet, turen, resan, barnen, det blir inte återhämtning i idealens värd, den ideella stolen och den ideella sängen. Vissa ideal är mål, andra är mallar, men sedan den ideella människan inte finns, så brottas vi däremellan, och visst kan vi nå mål ett tag. Eller hitta medelvägar eller en bättre balans. Och bättre samhällen. Men att leva idealen, leder till haveri.

Aoropå namn, nästan alla namn har sina sångar.

Om mitt namn har en, så struntar vi i det. Inga är så interreasanta i sig själva.

Eller?

Om vi skall ta alla namnen i miljörörelsen, som alla är hjältar, så får vi ett svare sträv.

Just om jag inte vill ha det tråkig, så tar Jag över regin, jag severer moijitos dränkt med gin eller var det sherry, kanske, tillsätter ett par droppar grön konditorfärg, snor en citron på vägen, och några gröna bladet från en invasiv buskage elle rent utav häck. 

Det här gottfolk, blir en höjdare! Årets! När bara jag drar i trådarna så blir allting alltid toppen. 

Det blir alldeles per fekt! Eller hur?