hämtning

Är något av det värsta att bli utsatt för.

Det är att tappa sin värdighet, i att någon lagar fula berättelser om en utan att en får vara deltagare. En typ av härskarestrategier. En kan bli helt försvarlös i och med att folk tror på historian. När folk en har nära gör det, kan det ta enda ens liv.

Det finns så många sätt att döda andra på, när en vill döda.

Det är bara att skapa en distans och sedan hoppas att det hela det fula en dag kommer opp i dagen, så ljuset får skina på det och att det spricker. Värdighet är att bära sådant på sina axlar, även i motbackarna.

Beatleslåten, jag inte hittar, är ungefär så.

Oh dont you feel sorry for me oh no, its no use to sorry for me at all, she played it cool, made me a fool, all over town they call me the clown....

Och sedan är detta tyvärr säkert för vanligt. För att leva, är att kunna bli utsatt.

och övergår till ankornas liv, där jag briljerar folk i sänk.

Sedan har en, om inte spelat, så tagit över regin.

För vem kan motstå, ankornas hemliga liv?

Det var det jag tänkte.

visst kan man dö av förstorade hjärtan, rent konkret och i med att att ha förmågan att ge, gör en så osiglig sårbar. Och med visdom så får en hantera, denna åkomman. Det är fint att vara vänlig, frivilligt, men annars har det ett högt pris. Det är ofta det som provocerar andra mest, sedan de med lite större hjärtan saknar förmågan till att vara spelare, använda underliggande motiv, avund och annat som medel att nå sina mål. Det är en typ av oförmåga, blindhet eller även lite dumhet, när en saknar dessa spelande förmågor. Mästringsvägen är att skaffa kunskap, och överse spelande för ett större syfte med livet. Alla kan inte spela, att äga alla förmågor är matematisk omöjligt.

Och sedan får de hålla på med sitt, dessa som äger detta, utan att bli deltagare.

Och inte låta dem få all makt.