hämtning

försöker jag förstå allting logisk, andras konstiga känslor, och fast jag har hållit på ett försöka ett helt liv att förstå, vad de egentligen håller på med, känner jag mig lika dum. Attans, folk har ett annat språk än jag, och därför kan jag aldrig förstå. Det säkert som att lära kinesiska på djupet. 

Pling pling, ding dong, king Kong, borde duga, och alla ville bli hemskt imponerad. Eller hur?

att leva.

Så kräver det mera mod än jag har, om jag säger att jag vill dansa, så är budskapet jag ger mig själv; tänk om någon ser att jag dansar? Det budskapet dominerar. Och sedan själva budskapet om att leva, det är därför jag skriver här, jag törs inte att leva, för att en kan dö av det. Det var ett dålit argument, men lite så lever jag, och sedan tar jag livet via nätet, som de flesta. Var lever man livet då egentligen? Miljömöten är förpliktande på lyssnande. Men var det livet?

Var DET livet?