hämtning

I blant är det inte alls roligt att se hur saker hänger ihop, det är verkligen motis, jag går i motis, och allting vore som att gå motvinds i orkan styrka och bara gå och gå och gå, fast jag har nu aldrig provat just det, sedan så länge man går och går, så är det inte så att man flyger inte  i väg, då skall det starka kast i orkanen till. Gå gå gå gå gå gå och det här är huvudsakligen personliga orkaner, vinden kan komma från det som stod en för nära, så då blir inte helt möjligt att göra ett sammanliknande. Men just i orkanen får en stort alltid gå själv, sedan ingen vill risikera någonting. Tyvärr så är det lagrad kunskap. Folk vill gäran surfa medvinds, där finns det listor och anmälningsfrister.

Det går åt skogen, det är väl ingen hemlis, för att en måste vilja överleva.

Media och präss politiker och myndigheter måtta då ha gått i enat front.

Vi ser runt oss besviken och ser att de valde det bort väldig enkelt.

Vi ber en sista bön för jorden, och börjar tänka på att evakuera.

När jag ger upp, då är det allvar.

Då kan ni knäppa händerna.

Och se Titanic i repris.

Det andra alternativet är att ta ifrån dem makten, rätt snabbt, eller ganska genast.

Tänk om en ägde knappen, som tog bort alla de männskor som motarbetar framtiden, det vore praktisk.

Tänk så praktisk att inte behöva appellera till folk som är tunghörda, man lämnar dem bara i sin egen skit. Enormt behagligt.

Det ger ingen mening i att vråla, så då låter vi dem sitta där i sin egen dynga. Baj bajs. Tungnäm & Co.