som bara åker sin väg, när de går less är inte så mycket att omgås, men det visste man inte alltid på förehand. Svek är väl den sårbara punkten, sedan en alltid lägger sin tillit
hos de närmaste. Och om de åker med tilliten, kan det eka riktig tomt.
Egentligen är min historia en historia om svek i från tidig början, och om hur många en kan förlora innan man går förlorad, och om
att det kräver en styrka att uthärda förluster och sedan får en vända sin kunskap om detta till en styrka. När tiden är mogen. Man har häller inte varit ensam om förluster, de tillhör även livet och almänkunskaparna.
Några har även jag lämnat, om en nu skall göra ett uppgör, och därför kan en häller inte bli jättehård och fördömande. Sedan en också vill fortsätta livet och bevara tilliten. Ja till
några i alla fall.