Jag fick Mordern Psykologi med faktura, alla som försöker tjäna pengar på ärligt vis har problem idag, det är bara den få procenten av bolag utanför ramarna, som har samvete till att tjäna på folks
misslyckanden. Men Moden Psykolgoi traff spiken på huvudet, det folk saknar mest är beröring, ja inte tafsande, men att bli berörd på riktig, också i själen via musik och liknande. VI har alla blivit så fattiga när
läkaren inte tar i en för att känna på skadan, sjukgymnasten ser på en som ett problem, innan de skickar en hem, med ett pappersark, folk är inte problem, de är tillgångar i rätt sammanhang.
Beröring
är nog ett basbehov, och vem vill egentligen sitta själv i en förarlös bil, alldels ensamt och kallt i det sista skriet av design? Vem vill åka till Mars när det inte finns Fuglesang eller fågelsång på riktig
där uppe, vem vill bo i ett kylskåp eller ett växthus, vem vill bo alldles sterilt utan beröring, småkryp, liv och leven. Jag tror Aviici har rätt i att vi har en lång väg tillbaka att upptäcka, där livet
själv finns att återupptäcka och återfinna, och återhämta med: beröring, musik och dans och inte allt presterande för att komma längst upp i en hierarki som är byggd upp som ett luftslott, utan grund; via
ettor och nollor i en komputervärld, där de bara har kyliga kramar från robotor att erbjuda i slutändan, vem vill ha det?
Ja de som vill ha det ställer sig i kön som leder till Mars, så skall ni få åka
gratis på första klass med fönsterutsikt och allt eran hjärtor kan begära för stunden, och bang så är ni där för gott.
Alla dem som inte vill, börjar att leva på riktig och långsamt
ta tillbaka den vägen vi lämnade, för en alldeles ohållbär väg upp emot det blå, mot det som inte alls finns på riktig.