och den största är att det kommer någon och räddar en.
Det är tron kommer in för många.
Folk orienterar sig efter ens gränser och har inget annat, ska man vara beroende, så leder det lätt
till invasion. En själv måste rädda sig, men tar inte bort vikten av vem man omger sig med.
Sin egen överlevelse hänger på en själv, det kan vara tung insikt om en inte fick med sig allt, men det är även
en insikt som är verklig. Och där något ställe börjar alltid livet.
Att en själv beror först och främst på en själv som vuxen.
Den var lite tung, var den inte.
Den satt den.
Men
där börjar och fortsätter också livet.
Nu vill jag snart lämna här, jag vill ut av dessa trånga ramar.