fick jsg den defekt diktbok då jag var 10, som hon hade fått som konfirmand.
Den defekta boken har jag gömd på alltid, sånt betyder mycket mera än guld och silver för min del. Diktboken visar dikten i tiden,
och vad min mormor gillade.
Ingrid Sletten såg jag första gång i boken från henne, fast många vers var borta.
Det andra som jag vet av någon anledning att min mornmor gillade, som jag inte kommer ihåg
varför jag minns:
Han tvärr över bänkarna hang hon lystigt i leken seg svang.
hon lekte och log snart med en snart med två,
Hans hjärta var när vid att brista men det var det ingen som visste.
Jag
tror även det skrevs av Bjørnstjerne Bjørnsson och handlar om olycklig kärlek och tyvärr så är den ganska vanlig den med.
Jag har alltid fascinerades av orden och har nog ett gott minne, och då minns jag
folken på det här sättet. Och sedan intresset av poesi finns på morssidan, så har väl den biten gått vidare.
Min mormor skrev kortare berättelser, men tyvärr så känner jag inte de andras förmågor
på morssidan.
Här hittade jag det på nätet serni och kanske ni måste leta själva
https://dagensdikt.blogspot.com/2012_05_01_archive.html
eller inte.
Som ni ser så kom jag inte ihåg det hela rätt.