'är ett tungt arbete, sedan alla kommandon redan är innarbetade.
Att vända om livsstieln blir svårt, sedan folk har fått ett överskott av pengar, eller konsturktionen av pengar. Det finns ingen rejell täckning,
det är konstkruktioner, fiktiva, byggd upp av ett system för att få vissa belöningar fort.
Inget av det är på riktig, därför bara måtte det gå fel, om vi nu ruinerade eller inte runinerade naturen,
men valde vi in i tillägg att utåplana naturen för de fiktiva pengarna, det är lågt att veta det, och det känns inget bra. Men när folk belönas med pengar, så blir de jätteglada och då köpas maten
ute, klänningar som glittrar, kostymer som sitter som bang, med ränder och rutor, i ylle. Man får åka runt och känna på lyxen, det är som bäras på allas händer fram, fast det under försvinner, och
man kan gå ut och njuta vin varje kväll i olika belysning, och i interiör från 30, 40, 50, 60, 70, 80 och 90-talet, som en resa i tid, som vore allt gratis, som en lycko-dryck, och allt är på verkligt ett tag. Det kostar lite
grann, att överge prins och prinsessdrömmarna sina.
Jag måste även vända, jag har en tankeförmåga jag missbrukar, den ska jag skydda, och nu fungerar det som en tvättmaskin som rostade och låste sig på
ON för flera år sedan.
Andra skall inte ha tillgång till ON knappen, och inte jag häller för så vitt.
Jag har känslo-förmåga som inte häller skall frysas i vissa lägen, den ska få
flöda.
Om jag ska vända min egen skuta, så är det bort från situationer där ON läget fastnar, det betyder inte att jag inte skall tänka alls.
Det handlar om vad jag prioriterar, och sedan så blir
det långsam vändning bort från en riktining, där jag alltid blir sönderstressad.
Vad gillar jag göra? Vem vet, och vem bryr sig? Ja självklart bryr jag mig om mitt liv, det är det enda jag har, jag måste
troligen orienetra mig helt på nytt, jag kommer aldrig till att prioritera bort miljöfrågorna, sedan jag är helt beroende av att det går bra, men det finns så många sätt troligen, för om det är nytt farvatten
så känner jag inte grunden, ljuset, och har vädlig lite innebygd för att orientara mig därefter.
Om jag alltid åkte i full storm, så gäller inte det mera, det kan vara mild bris, och olika typer av väder,
grundar och man kan aldrig veta vad som kommer, men om jag lävde efter fel farvatten, så är ju det löpet kört, och sedan som vuxen, då blir det valen man tar i från NU som blir avgörande för resten av livet.
Ensam klarar jag det inte häller, ensam är inte stark, så jag blir beroende av att ha folk med skicklighet runt omkring. Kankse av folk som skyddar mig, det blir upp och ner av det jag har haft, i så fall. Det vore okända landskap
det.
Good luck to you Chuck