sparkar någon, och känner smärtan, så är det nog empati, och man sparkar inte någon.
Utan att värdera bra eller dålig, så blir en långt mera effetkiv utan att känna av smärtan,
men då passar man i olika typer av jobb. Om en jobbar världig nära männsikor, så är det bra med empati, men jobbar man för effektivtet, så jobbar man bättre utan att känna av just det. Det är en genetisk
variation. Jag tror inte det är bra att jobba med utsatta och inte känna för dem, om det är effektivt, ja säkert, för det kostar att känna att det gör ont när man sparkar någon. Troligen är det förmågor
som många har i sig från början, och det är gott möjlig att uppfostran kan påvkera åt det ena eller andra hållet.
Vi har nog inte förändrat oss sedan stenåldern, underhållning
vid guiljotinen? det är väl som precis som förut, fina kläder, märkesklockor och fasad, har inte ändrat det grundläggande, när man läser böcker, så tror man att det tillhör andra kulturer och andra
tider. Moderna tider?
Folk är precis som i medelåldern, visst kan folk lära in, men i bakgrunden sitter berättelser om spöken närmare folk, än klimatändringar och det som är så långt borta, att
de inte kan känna av det. Variationen mellan männsikor verkar enorm, och under ytan försiggår verkligheten precis som förut. Där härskar den undre världens lagar. Och det hela verkar inte särsklit modernt.
Och inget som man egentligen hade velat veta av.