aldrig berättad om jag kunde ha låtit bli. Det blev till ett måste för att komma vidare.
Att argumentera utifrån bara ståndpunkt ville ha varit toppen på intellektualitet.
Och i kraft av sig själv
stå högst på alla punkter.
Suverän och kunnig, precis perfekt, och akademiskt akademisk.
Intelektuellt intelektuell, men hur blir det med erfarenbaserad kunskap?
Biografi, nej, jag hade far, han var politisk, men
inte verbal, jag hade troligen varit politisk ändå, och att måtte begrunda det erfarenhetsbaserad, ja det är inte någons preferenser, och att strunta i det och att tro att andra struntar i det, att ignorera sin egen historia?
Nej troligen inte, de flesta har ju en historia, och troligen är det mångas som inte är så olika min.
En historia är bara en historia, och att blev som den blev, det bara blev det.
Apropå så var jag på
Fågelströms arenor i dag och lånade två salmebøker på vägen, historian och kulturen en kommer ifrån, formar mycket av den man blev, samt de fem man omger sig med?
Apropå så var det bra att komma
till Stockholm då engagemangen växte, om man är engagerat så ville Norge ha blivit som en tvångströja av frånvaron av ett utåtriktad miljöengaemang. Den biten ville ha varit en viktig del oavsett. Man är
tross allt bara en bit av något större, men det har varit stort att vara en del av något som representerer hoppet.
Jag hoppas det snabbt växer till main streamed, och så dumpar vi bara politiker som är ur tiden.