en smältdegel av olika kulturer språk livssyn och uppfattningar.
Vi är i en tid det är extra svårt att kommunicera, och sedan hinner vi nog inte nå de tre generationer då alla känner sig som ett folk.
Att kommunicera ett budskap när det delvis inte uppfattas och det ska passera så många barriärer, är det kört redan där?
Nu har jag pratar med personer som odlar växter för framtida undre världar,
ärlig de kan inte ha sätt filmen tommelisa och mulvadtillvaron, vem vill byta ut fåglar frihet och djur natur för någon läbbiga växter under jorden, och livet betyder så lite, att de inte reflekterar över det.
Människan som allting mått, nej tack, att skapa konstgjorda liv via genmanipulering, nej det är bara manupeliring och de flesta vet hur det känns. Livet ala Stureplan, och speedy Gonzales.
Lusten att lämna fälten kommer
och går, att skydda de närmaste, men inte under jorden, folk är hopplöst off, och vissa går det inte att ta allvarligt, och de skall egentligen inte ha något att säga till, åsiktsfrihet, nej egentligen är det
bara den som kan styra ett skepp på havarikurs, som kan manövrera nu, att media också är off, nej det tror jag inte, men de har nog någon på toppen som har bestämd deras kurs och de vågar inte att stå upp
mot dem, då får barnen häller offras.
De tycker nog det är enklast att lösa det så.
Stugan i fjällen har kommit närmare efter denna sommaren, och det är inte så långt dit som det
kändes förut, att jag vinglar? Ja okej då, men jag vinglar i alla fall stadigt. Efter en resa i massan påverkas jag av det. Det känns inte bra, sedan när jag hör de olika samtal, ser jag all den långa avståndet
till deras olika världar, och den som är min.
För att vilja skydda sin natur, måste det finnas en känsla av närhet till den, men den varken ser jag eller hör jag, när jag åker runt utan bilens skyddande
begränsning mot varmansson, kollektivt ser jag mycket folk på resa mot sina olika avvägar, och ingen som tar ansvar för resans mål.
Det målet vi alla måste vilja nå, om vi skall ha någon chans.
Och där expetarnas åsikter väger tyngst.