är mina gränslösa skämt, i bland blir jag själv schockad, och i bland är det bara inga som skrattar åt dem, och i bland är det bara jag som tycker de är gränslöst roliga. Det blir inte så
många i publiken och det kan nog inte bli mitt levebröd, att livet är en tragedi för den som känner och en komedi för den som tänker?
Ja tack både och, som Nalle Puh säger.
Men det finns andra sätt
att utrycka känslor på, där det hela landar i balans.
Den förmågan ägde jag, och den förmågan finns kvar, den dagen jag har återhämtad mig igen.
Den förmågan till balans tror
jag många har om de lyssnade innåt.