det är sällan jag har det, och jag har börjat dra mig för Facebook, det klart det är viktig att sprida informationen, men just nu är någon på siden i USA, de kan ju inte ro dit, och någon annan sprider
den nya rekord- värmeböljan som ett glädjebesked, (en måste vara tilnärmad helt dum för att prestera att skriva detta, det är konstig att den inte blir gripen direkt för sådant förräderi, man är
ansvarig för varje ord och mening man delar med sig, detta är på riktig) och alla min egna ord som når en millimeter in till de andra, det är kanske för att det drunknar lite i det andra flödet, det är en majoritetsfråga
än så länge. Det måste finnas bättre sätt, jag förgår lite av detta. Och har börjat känna olust innanför Facebook, jag har inte instagram, eller tweet längre. Jag brukar ofta att hämta ny
kraft, men nu känns det inte så bra. Mycket för att jag inte klarar att mobilisera framför min egen utbildning, sången som har blivit väldig viktig, och allt jag egentligen vill, och jag känner mig som vattenflaskan i plast
som doppar på öppet hav, det känns inte alls så jättebra, och med teven delar jag mitt öde, vi har blivit som ett omaka par som håller i hop, trots att vi inte har mycket gemensamt. Och det är till gemensam förargelse,
och den får alltid det sista ordet, och jag betalar för det. Snackar om dåligt avtal. Det skulle ha varit motsatt, så hade världen vandrat vidare på sina Bambie-ben, lite halkande, men inte ha placerat dem på månen.
De har inte så många hjältar i treven, de står inte upp för något, och läser uppdraget innantill.
Det känns som en torketid och det är på tiden att försöka möta värmeböljan
från bakhåll.