av att jag har bevarat en originalitet av att interagera med så få, som jag har gjort igenom livet, mitt jag är intakt och jag ser väldig ordinär ut, men när jag utrycker mig, så har jag inte den avslipenhet, som
jag tror de flesta måste igenom. Sedan jag tidigare inte har varit klar över hur jag utrycker mig, kan jag själv förvånas av hur det ser ut, när det kommer spontant ut. Det är en dov känsla, men en dag blir det viktig
att skaffa flera ordentliga speglar, det vill säga att det kommer att bli viktig att kunde lita på spegeln och spegelbilden.
Alla kan inte spegla sig i åar, så som en viss figur gjorde i fabelvärldenen.
Jag tror förstörelsen
av jorden går längre in på mig än på flertalet, jag står inte beskyddad i frågan, och har tagit den in i sin grymma utgåva, och där har meteorologen rätt, den kan inte lösas enbart av en person,
alla och envar måste agera som om allt står i brand runt dem, och läggar de det över enbart på Envar, så blir det Game Over, och precis som när det bränner över allt, så är det ett svek att inte släcka
den omedelbart. Många folk har levd i sina cirklar och det kan vara en schock att vakna upp till det alla och Envar har gjort av övergrepp, mot sin egen lilla fina Jord.