eller inåtriktat? Men ofta har en båda potentialen i sig.
I fall det ena föll bort så tar en det andra i bruk, introvert är bara att informationen behandlas inte direkt, men tas emot längre in och behandlas lite
längre, innan reaktionen kommer. Förmågan kan tänkas som bra, men blir inte bra, om den aldrig når ur eller ut.
I bästa fall kommer den ut som reflektioner, i värsta fall blir det en innestängdhet i det. Och
det gynnar varken personen eller omgivningen, då vi alla behöver ventilera och få ett utbyte.
I värsta fall kan det ses som ett handicap, eller i bästa fall som genomtänkta åsikter.
Man kan då
inte göra det bättre än det är häller. Mycket av samvaro är att prata, och att vara spontan, men dock om en frågar en riktig introvert och väntar länge nog, så skall ni se att den har löst hela klimatproblematiken
och massutrotningsproblemen i sitt huvud, det är bara Inga som har frågat den, och jag måste medge, att rent faktisk, att så inåtvänd är inte jag.
Annars hade det snart ringlat med nobelprisar över mitt stackars
stora huvud.