definitionen kan vara: en som har fått synliga hår på benen, det gäller kvinnor och män, vi måste av med en del illusioner här. De har hår både här och där, ganska onödigt mycket hår,
kan vi gott säga, sedan man använder mycken tid på att ta dem bort igen.
Psyket går igenom en enorm utveckling från 0- 21 år och en måste igenom tuffa förändring för att hålla kapp med den
fysiska utvecklingen, men sedan står den bom fast, man blir bara äldre gammal och jättegammal, och sedan blir man bara inte äldre, det tog slut ganska enkelt, helt naturlig. Det att vara vuxen är att inte alltid gilla naturens gång.
Om en inte får erfarenheter eller livserfarenheter som vuxen, så kan en stagnera totalt, det hjälper inte att läsa teori på det problemet, för det kan skapa så otroligt många fixa idén som vissa gärna
vill trycka i andra.
Det ger uttryck i beteenden som arrogans, som egentligen är underlägenhetskänsla, som ger motsatt uttryck, som överlägsenhet, och vissa låter sig imponera av det, men bara vissa.
Då vi
läste dikten ovanför på gymnasiet, tänkte jag, nej det är inte möjligt att folk kan bli så? Och jag tänkte, att så vill inte jag bli. Dikten hette något som, å vera vaksen er.. av Stein Mehren.
Om folk inte mognas mentalt, varför i all världen skall de ha barn? Det kan verka logisk sedan barnen är uppdragande, och kan få en typ rett-sida på sina hopplösa föräldrar, som verkar ville festa och knarka, när
de får leva sina optimala liv. Say no more.
Och Suck.