bara detta tramset om inga ting, så får en inte tid till annat, och gör inget.
Stigma är att vara ensam, det komiska är om en bjuder in till de ensammas förening kommer bara inga, då det är räknad
som skämmigt att vara ensam, fast efter första mötet så hade bara inga varit ensamma, och föreningen måtte byta namn.
Man vågar inte stå fram som ensam häller, för grannen som bara är
skåpensam får med sig flocken på att skratta åt en.
Hålla världen, kom igen och förena eder i de ensammas förening, där kunde mångt och mycket hända. Också miljöarbeten, hantverk
och allt som kan hända, när en står fram som den en är.
Fast alla tänker, lika ensam som den fula grannen, är bara inte JAG. Jag! jag är bäst trots allt.