snurra i det oändliga på. För kanske jag skulle ha blivit riktig oskicklig, så hade jag fått ätit obegränsad med glass. Det finns grader av skicklighet. Dette är nog för ett par år framåt.
Säga till när ni har gömt er, så ska jag nog hitta er och plåga er vidare. Nästa två årstema blir grader av skicklighet, och den som inte har gömd sig NU.....
Apropå utvecklande hobbyn, att dammsuga
upp flest blommflugor är särs stimulerande hobby, i dag blev det 7- 0 till Norge. Av 10 saker en skulle ha gjort medan en lever, vore att äta mera glass, nummer ett säkert, det är jättgott, och jag har börjat odla en smultronbuske
och en påsa grönskål i balkongkrukan, där har jag ännu ingen finkänslighet riktig, bara otålighet. Min far odlade grönkål, de blev jättestora. Och sedan har jag raddisar och squash, jag kommer inte i håg
var jag hälde i dom, men på tomatarna har jag koll, det blev samma krukor som förra året, och jag måste köpa något större till mina två sättpotatis, så de får lite plats. Man kan ju inte missvårda
dem med flit liksom. Det vore inte så snällt.
Det ligger mycket kreativitet ifrån min familj och mycken skicklighet, och jag har en känsla av att den kommer att gå vidare. Den smittar på något sätt. Och den
riktar sig alltid utåt. Ja stort sätt, gör den det. För att småligheten äger ingen egen kraft.
Dammsugaren la av och klockan min hade lagt av, den stod på 14.45 då den var 16.45, och jag trodde på den,
om en inte kan lita på sin egen klocka, vem kan en då tro på? Jag ska i väg, och hur många undviker jag på vägen i dag, följ med följ med på den riktiga viktiga konkurransen.
Kanske måste
jag köpa en ny titanklocka. På grund av metallallergin.