så är jag ganska rädd för stora ord, det finns inget mottagereapparat.
Det finns inga knaggar att hänga det på, så då hänger det i lösa luften, det hörs lite hotfullt ut.
Jag har
aldrig hört det tidigare som jag vet.
Därmed låter det ganska udda och gudskelov för det.
Jag behöver inte stora ord, jag behöver vanliga vänliga männsikor, precis som jag uppfattar att jag egentligen
är.
Ganska så vanligt vänligt snäll och ganska vanligt vänligt medmänskligt.
Det är det enaste en behöver egentligen. För att leva.