skiljer detta ifrån depression och liknande är att det inte tar hela utrymmet, jag kan plugga läsa äta och springa hoppa och liknande, ja stort sett, det påverkar inte förnuftet eller logiken, sedan det utgör en
del och inte helheten, delen kan vara större eller mindre, nästan borte och sedan vara plågsamt, men sedan kan den återkomma bara om natten eller i vissa situationer, den reagerar på ställen utrymmen och folk, och sedan blir
den större eller mindre eller frånvarande tills något ger det större utrymme eller mindre utrymme, och kanske är det frånvaron av ord som är det som ger den plats, för utan ord kan det inte definieras och blir någon
utom kontroll. Med ord så är det väl en ganska vanlig förekommande mänsklig erfarenhet. Många råkar ut för situationer, som blev för stora för dem. Mera hokus och pokus är det inte, och det hela är
mera tråkigt än udda. Det kräver väldig mycken energi bara. Allt för mycken energi har gått med.