Därmed har jag nog som i barndomen triggas till att gå i gång med för svåra uppgifter. Den var bara krav utan någon kompensation, det blir precis som då jag skulle gå på Mont Blanc själv
i shorts och sandaler.
Yes, detta blir roligt! stämmer inte med de erfarenheter av att kraven är långt över det som jag har möjlighet till att prestera, och att jag måste komma till ett punkt före
eller senare av STOPP. Sedan jag aldrig förbereder mig, släpper jag att ta in det på förehand. Visst har jag då försökt att ta sjufjälls-turen Mont Blanc, Mont Everest, Kilimanjaro, kebnekaise, Mont ditt och Mont datt,
på en vecka, Yes!
Jag har faktisk varit på Galdhøpiggen, men det var bara för att jag hade med någon lite klokare än jag. Och Besseggen, men den har jag varit över tre gånger med gradvis mera
erfarenhet. Jag har tagit så många utmaningar att jag kan mångt om mycket, men nackelden var att det blev till slut utan mål och mening.
Jag har aldrig känt mig hemma riktig och vet inte vart jag ska, bara
att jag skall dit fort. Intresset har jag med naturlig, men förmågan att disponera verkar jag inte ha haft med mig.
Nu kunde jag säkert börja slappna av och veta att jag som andra bara egentligen kan njuta av att leva,
men då ville jag få riktig ångest, för att alla tågen säkert ville köra ifrån mig. Jag är därmed fångat minst lika mycket som andra av ekkor-hjulet som jag tror tickar fort mot tolvslaget. Men sedan
visade det sig att klockan faktisk var över 12.
Då har jag anpassat mig till miljöproblemen som om det var ett ett nytt berg, och sedan andra inte har tagit ansvar, tror jag, så faller det på mig. Jag har inte
känslan av att andra tar ansvar. Så jag tror att det faller på mig, och sedan så är jag inte intelligent nog till att veta att jag inte har så stor betydelse i det stora och hela. Det vilar på mina axlar, och jag måste
bara försöka lösa de nya problemen, och dess mera och flera problem, dess mera faller på mig.
Ideellt sätt så hittar man ett sätt att samarbeta, där en kan köra på sitt, samtidig
som effekten blir stor, ja precis som the Beatles var fyra vanliga personer, som tillsammans satte avtyrck.
Och sedan efter det, så går det att vila sig lite.