inga meningar med självberöm, men det här visste jag redan på början av 80-talet, eller till och med 70-talet, jag inte bara jag men min far, och mina norska och danska vänner, det är inte någon överraskning
precis. Det var det jag fångade upp ifrån min far och böckerna och tidningarna och kulturen, det är ofta dem högst upp på strån, som kör i galenskapen i gång, det tillhör stormannesgalenskaperna att fölora
perspektiven, en ordinär myra, behåller som regel kontakten med backen. Poluters Pay the Price? Det är bara löjligt, de har inte ansvarskänsla, det är ett av symptomen, så det får vi ordentliga folk göra. De
ordentliga får alltid röja upp efter att stormannesgalenskapen har lämnat åstedet, eller brottsplatsen.