när livet har blivit ett störtlopp, och jag kör galenmaja i störtloppet hur blir det då, blir jag världsmästaren eller kör jag åt skogen?
Det var inte alls meningen att köra ur spåret,
jag har nu gillat att ligga lågt, eller köra lågt. Plötsligen kör jag galenmaja som hade jag inget att förlora. Orden blir stora och övermodet harmonierar inte alls med vardagen och omgivningarna händelserna och situationen.
Vad var det egentligen som hände? Året har inte varit någon höjdare, men plötsligt befinner jag mig på de svindlande höjder, och kör i väg, som om vore det jag. Men är det inte jag? Jag är högst
osäker. Jag befinner mig i en stad där jag inte hör hemma, i en tid där jag inte hör hemma, på en dator som verkar att vara kommen långt före min tid. I ett nätverk som är främmande, med en stil eller
högstil, som är överkurs, och jag känner att jag har tappat fotfästet, och lotsas gå på mina fötter, men egentlig känns det mera som en fallskärm, som kör en galenmaja ur alla gamla spår.
Apropå
peak välferd och Indien, som verkar hamnat på alldeles fel kurs med, så tänker jag att där skulle jag ha varit och snackat dom tillrätta. Hur många är de i Indien? 1,5 miljarder män i skor, fullständig ur
spåret, de med.
Vi verkar vara flera ur spåren och som flerspårigt kör galenmaja. Men går det åt skogen, eller blir vi världsmästrar.