det känns så illa, så vill jag känna någon tvång till att gå i orange halsduk, tvångsäta glutenfri och laktosfri mat, mögla i miljön, med precis samma värderingar och kasta onda blickar
mot dem som smygäter laktos. Är det konstig att jag känner mig ensam? Och att jag inte får nya vänner. Pengarna skickar du frankerat, märk kuvertet krishjälp. Och vad du kan vinna på det? Svarer skickas till samma
adress, frankerad.