men med perspektivet att det kan vara förbi med jordelivet, fördi vi inte äger måttehåll, så varför ta det på så allvar. Om jag går in på kontoret till Löfven, ja det vill inte funka
hos Annie, och säger, uräskta mig, jag kom visst lite fel, men du kunne inte ställa om i morgon till fosslifri väl? Vad hade det gjort egentligen? Eller om du ställer om allting i morgon, så skall du får en karamell; snälle
löfven, du ska får en gratis resa till sydpolen om du ställer om hela svergie och skandinavien!
Det går ju inte att hota, då kommer hela insatstyrkan och skjuter mig, och där finns det ingen värdighet.
Men
egentligen borde motto vara: Vi dör bara en gång, så ta inte livet på för stort allvar.
Det är väl mera tanken på de hemska begraviningstalen, som kan hålla en för mycket på mattan.
Ärlilg varför ta allting på blodig allvar, vi är ju på jorden ett sekund. typ. Och som alltid ger man vidare det man lånade i lika fin skick som då man kom. Självklart. Det lärde jag då jag var tre
år typ. Hallå!