måste en vara desillusionerad, se ont på alla som går förbi, tänka att: nu slår han mig, den j.....
Alltid, utan tvivl, denna onda människan, oavasett om det är en hundrårig, ett spädbarn,
eller en vanlig passerande, och den fulingen till barn blir säkert ond? Är det ett gott eller dålig motto?
Man har säkrat sig på alla möjliga sätt. Och det borda i det minsta vara vattentät.
Men
var det livet, liksom?