att hitta kvinnliga ideal. Alla ser ut som barbies på teven, det finns inget att se upp till, med konstiga frisyrer, knytblusen är ganska fin, högklackat? För vems skuld går de med dem? Min moster var lite av ideal, ingen
bunad, och hon färgade håret i en rödlig ton. För trånga byxor, med glippor både här och där. De är inga att identifiera sig med. Att visa upp sig? För vem, för döttrarna? Anpassade männen?
ja man då tappar de sig själva. Kvinnor är väl så mångt, men en större brädd, vore inte fel. Kvinnor som stinker svätt, okej då, inte för att jag är ideal, men jag stinker ofta svätt, särskild
när jag blir nervös, att det är ointeressant om jag stinker svätt eller inte? Okej men vem skall skapa de kvinnliga idealen, som kvinnor kan se upp till? Att täcka personligheten med smink? Det är ju i alla fall frivilligt. Men
behövs det att maskera sig?
ÄR det så farligt att bara vara?