hej hej

av tankar.

Hjälper för att göra det greppbart. Alla ideer är lättare om en gör en täcknat eller ritat bild. Det går inte att greppa allt. Jag har tänkt ett helt liv för att se att det går inte greppa annat en bitar. Och sedan nya erfarenheter tillkommer, är det färsk-vara, fast någon kunskap varar nog alltid så länge vi finns. Att sitta och tänka är en hobbie, jag skulle nu häller ha levt lite mera och tänkt långt mindre. Det blir en sabla obalans. Att tänka är inte att leva, det är liksom bara att göra en illustiration av livet på ett papper. Det är inte så roligt häller. Det mycket roligare att ha det roligt, utan att laga modeller av vad roligt är.

Nästan inga tankar är ens egna, det är ett ihopkok av vad en har läst och hört, och är påverkbart, så skall en tänka alldeles pånytt, så måste det ske en revolution i huvudet. På ett sätt är vi helt fastlåste i vårt eget tänkande och alldeles ofria. Jag har påverkas av min far, min familj, av böcker och folk jag ser upp till. Och sedan har jag bryggat länge på ihopkoket.

Kanske lite för länge.

Och inga plingar på för att hjälpa mig med fågleholken, sabla egoistsamhälle, mesen får inget bo. Därmed blir det allt färre fåglar, eller hur.

Sättet jag skriver på är inte alls hur jag tänker, jag är väldig seriös, men sedan måste jag vara påhittig, och sedan när jag har hittat på något, så har jag svårt för att sluta, allt har en för och en nackdel, eller en baksida. Troligen börjar jag att tänke på detta sätet? Stakcars arma världen.

Nej då, jag tänker ganksa enkelt sluta att skriva, när jag har hittat en bättre hobby. Eller något förnuftigare, och det tänker jag vekligen försöka att göra.

Jag tycker inte det är så jätteroligt att sitta här.

Och sedan spelar de bara fotboll här utanför jämnt, vilken jättetråkig och trist sport, springtävlingar är mycket roligare, dessutom sätter jag alla reglar där. Sådetså, Eran Tråkmonsar!

Vilken rolig-gubbe på landet runt, jag sitter och skrattar själv, och känner mig som en tok, det finns då gränser, jag känner snart att jag inte skrattar med, men åt en tevefigur. Hjäääälp, finns det inga riktiga folk. Bara teve-tokar?

Jag tycker jag har ett ständig medlemsras på min facebooksida, jag håller aldrig räkningen på någon ting, inte här häller, jag är för van med att inga lägger märke till vad jag håller på med, det vore vädlig störande att ha folk hängandes över sig, när en pular med sina egna grejer. Då hade jag blivit arg på riktig, om jag förstod att de hängde över mig, när jag höll på med mitt.

Men facebooksidan min känns viktig, där vill jag inte skall lämna min tvångs-inhägning, det är två stycken som redan har rymd. Nej då, det är bra om folk som inte vill vara där lämnar. Alla har sina gränser. Jag har mina och jag vill egentligen hålla på i fred, men varför skriver jag då här? 

Ja det är en riktig filosofisk fråga som jag inte har svaren på, så dem skickar ni till sverige runt, ps. ha inte öppet kuvert, för då läser de alla det, hela sverige runt.

Hmm, andras privatliv är en magnet.

som jäktar sjuka, utförskräde, arbetslediga, frivillgt omhändertagande, ensammödrar och fädrar, alla grupper gör en stor ideell insats. Självklart finns det fuskarar, men det går inte att utgå från den tesen och generalisera, ett mindretal vill alltid utnyttja allting. Sedan ger man sig på dem som ger mark-arbetet, alla med under i sin titel, och gör det utan skämmas?

Otroligt, det är rena rama skamlösheten som är ute och vandrar. Sedan tar man de som jobbar lite högre och kräver att de jobber 120% och sedan och sedan.

Om grunden blir borta så sitter det ett gäng blodsugarar, utan funktion kvar.

Vi behöver inte dem stort sätt. De vill gärna skicka oss till mars och äta jordgubbar året runt.

Varför det heter jordgubbar? Ju för så ser gubbar ut i en viss ålder.

Det var dagens skämt, och var det inte jätteroligt? Troligen inte för gubbarna, eller?

Vi gör en marknads-undersökning av det, icke sant!

Och sedan pular vi ett tag med våran dator. Hahahah!

fungerar inte med passiva medborgarar, det finns rättigheter, men även skyldigheter att säga till om orätter och passa på att allting går åt rätt håll. Demokratin är att få godor, men inte bara att få och få och få. Samhällsutvklingen är inte given, då är det inte demokrati. Demokrati handlar om att få skutan på rätt köl igen och igen och igen. Det finns alltid en drivkraft mot att gynna sig själva, i vissa lägen kan egoismen vara bra, som drivkraft, i andra lägen helt förödande och livsdödande.