hej hej

på traumagruppen fick jag veta att jag är bestämd och inspirerande. Då kära gottfolken får ni akta er från nu av, så jag inte leder er på vilda väger, eller ut i frestelsen. Med galna norrmänn vet man aldrig var man landar, så fäst säkerhetsbälten och förbereda er väl på avfart. Och glöm inte att vända i tiden. Det är ingen skam att vända.

faktakunskap finns bara inom naturvetenskapen, det lärde jag på retoriken. Att ha en politisk expert som saknar almänbildning, och ljugar oss rakt i ansiktet. Det kan vara att SVT inte vill att deras barn ska överleva, då domen kommer att bli krusande, den dagen perspektiven ramlar in hos allmogen. Ljugkanalen, från och med nu heter de bara det. Eller fulkanalen. Där har verkligen illskan kommit.

Jag kan inte fördra ljughalsar.

det blir omöjligt, när jag känner mig precis lika opopulär som jag har känd i decennier. Det är omöjlig att bli någon man inte är. Och kommer folk för nära så bits jag. Jag kommer aldrig att bli populär för att jag inte vill vara det.

Jag tror att jag är lika ogillat som jag alltid har känt mig. Den står fast. Och jag vill inte ha det annorlunda, det ville ha känts obekvämt.

Om man är för stolt så har man inget liv, och om man är för lite stolt så har en inget privatliv?

Då har jag ruinerat min popularitet för länge sedan.

Så klart en vill ha vänner, men inte typ alla typ, samtidig.

Apropås val och valtider. Det är en klassfråga, de som har levt med stora orättvisor, röstar utifrån känslan, och landar i SD, som erbjuder ett bättre liv, som de säger. En måste sträcka ut en hand, till alla dem en tror än man är bättre än, för det är man inte. Orättvisor kan hanteras med förnuft eller känslor, och egentligen kvittar det. Det sitter för många som klankar och det skapar en stor känsla av orättvisa.

Jag känner orättvisan och kan häller inte återställa den.